I alla tider har djuruppfödare experimenterat med olika foderblandningar till sina djur. Man vill ha så god tillväxt som möjligt och så låga foderkostnader som möjligt. Djuren skall hålla sig friska och starka samt äta med god aptit. Pälsen skall bli blank och tät. Mödrarna ha gott om di så kullarna kan bli stora och välmatade. Statistiskt har man räknat fram medelvärden för foder-åtgången för kanin.

Underhållsfoder

Man skiljer på underhållsfoder och produktionsfoder. Med underhållsfoder menas den mängd foder som åtgår för en vuxen kanin att bibehålla kroppsvikten när den inte är i produktion. Medelvärdet är 0,8 foderenheter (fe) per kg kroppsvikt och månad (En foderenhet motsvarar den energimängd som finns i 1 kg korn). Numera mäter man energimängden i Mega Joule (MJ) och då blir medelvärdet 9,4 MJ per kg kroppsvikt och månad eller 0,31 MJ per kg kroppsvikt och dag.

Vintertid åtgår det mer energi för kaniner som bor utomhus. Små kaniner har i relation till sin vikt, en förhållandevis större kroppsyta än stora kaniner. De förbrukar därför mer energi för att hålla kroppsvärmen. Wanning har räknat fram en tabell som visar skillnaden i foderåtgång mellan rasstorlekarna.

Skillnader i foderåtgång mellan rasstorlekarna.

Underhållsfoder mängd per kg kroppsvikt och dag.

kroppsvikt kg	1,5	2	2,5	3	3,5	4
g-fe per dag	53	63	72	78	85	92
MJ per dag	0,62	0,74	0,84	0,92	1,0	1,07

Produktionsfoder

Avelsdjuren har ett större behov av smältbart råprotein (SRP) under dräktighetstiden, digivningen och fällning samt hannarna under avelssäsongen. Detta måste tillgodoses med en kraft-igare fodergiva. Även här har man räk-nat fram energiförbrukningen och anger medelvärden som riktlinjer för vad kaniner behöver. Denna kraftigare foderstat kallas produktionsfoder. Enligt Wanning förbrukar en 1,5 kg kanin per dag enligt nedan:

	g fe	g SRP	MJ
Underhållsfoder	53	4,1	0,62
Dräktiga honor	70	7	0,82
Digivande honor med 1-4 v. ungar	112	14	1,32
Digivande honor med 4-8 v. ungar	177	21	2,1

Ett foder är dock mer än bara energimängd och ett värde för smältbart rå- protein. Kroppen behöver vitaminer, mineraler och spårelement, kolhydrater och proteiner för att fungera optimalt. En gammal sanning är att om man äter lite av många olika sorter lider man inte brist på något.

Vintertid behöver kaninerna mer foder för att kunna hålla värmen.

Jag brukar dubbla fodergivan om temperaturen är under minus -10 grader och tredubbla vid minus -15 – 20 grader kallt. Är det ännu kallare så ger jag fri tillgång på foder. Det är också mycket viktigt vintertid att kaninerna får tillräckligt med vätska. Eftersom vattnet fryser snabbt bör man börja med att ge vatten och därefter när kaninen druckit ge maten. Man kan vintertid inte använda en vattenflaska eftersom vattnet fryser och nippeln i stål dessutom medför en risk för att kaninen fastnar med tungan när den försöker slicka på det frysta stålet.

Vintertid kan ma inte heler ha en keramikskål med vatten, den fryser sönder, utan det är plastskål som gäller. Ett tipps är att man har två skålar som man växlar emellan. Tar in den som frusit och sätter ut en med ljummet vatten i. Försöker man knacka ut isen i en frusen plastskål kommer den att spricka!