Allmänt

Färgen bestäms av arvet. Den påverkas bla om man bedriver korsningsavel mellan olika färger eller om man renavlar en färg. Vita hår i pälsen beror på arv eller skada.

Färgen påverkas också av en mängd olika faktorer i den omgivande miljön. Även djurets ålder inverkar på pälsens färg. Efter varje fällning blir en del färger mörkare. Detta syns särskilt tydligt hos färger med slöja exv hos rasen Thyringer. Brister i foderstatens sammansättning påverkar färgen.

Stallets miljö kan inverka på pälsens färg beroende på temperatur, ljus och renlighet. Under stallning, transporter och vid utställningar påverkas färgen av hygienen i buren.

Djurets storlek påverkar intrycket av färgen då ett mindre djur får en mörkare nyans än ett större. Ju kompaktare djuret är desto mörkare färg. Detta kan man se på djuren när de sträcker ut sig eller kryper ihop.

Kroppsformen och fylligheten är andra faktorer som får motsvarande effekt.

Pälsens kondition påverkar färgen på olika sätt. När pälsen är helt utfälld och i toppkvalite får färgen en fin glans. När fällningen pågår försämras pälsens kvalitet och struktur och stora förändringar sker med färgen. Pälsens sammansättning av täckhår och ullhår medför variationer i färgen. Mycket täckhår ger en glänsande päls medan mer ullhår ger en mattare färg. Pälsens längd har också stor inverkan på färgen. En lång päls ger ett ljusare intryck än en kortare som verkar mörkare.
 

Godkända pälsfärger

Färger med viltanlag

Viltgrå

Järngrå

Mörkgrå

Viltsvart

Viltgul

Lutino, -viltgul, -shadow

Viltbrun

Viltblå (Perle Egern)

Rödbrun/gråblå (lux)

Gulröd (Bourgogne)

Rävröd (New Zealand Red)

Viltröd (harfärgad)

Chinchilla

Schwarzgrannen

Enfärgade

Svart

Blå

Ljusblå (Blå Beveren)

Gråblå utan brunanlag (Lilla Egern)

Gråblå med brunanlag (Marburger Egern)

Ljus gråblå (Gouwenaar)

Brun (Havana)

Beige

Rödorange (Sachsengold)

Vit

Enfärgade med slöja

Rödbrun (madagaskar)

Gulbrun (isabella)

Vit med askgrå slöja (Sallander)

Enfärgade med stickelhår

Hår med vita toppar (Silver)

Stickelhårade (Svensk Päls)
 
 

Rasernas färganlag

De genetiska färgsymbolerna anges här enligt det tyska systemet. Det är alltför utrymmeskrävande att utarbeta ett schema över alla enskilda rasers färgsymboler, eftersom flera raser är godkända i flera olika färger. Rasernas teckningar förekommer också i olika färgkombinationer. De flesta raser är dock här återgivna i någon färgvariant.
När anlagen P, s och y anges flera gånger med numrering beror det på att de kan förekomma i större eller mindre antal. De har ett gemensamt, samverkande resultat och förstärker effekten ju fler de är.
 

Färger med viltanlag
Viltgrå	AA BB CC DD GG
Järngrå	AA BeB CC DD GG
Mörkgrå	AA BB CC DD GG H
Viltsvart	AA BeBe CC DD GG
Viltgul	AA bb CC DD GG
Lutino (viltgul)	AA bb CC DD GG
Lutino (shadow)	Saknas
Viltbrun	AA BB cc DD GG
Viltblå	AA BB CC dd GG
Rödbrun/gråblå (lux)	AA BB cc dd GG
Gulröd (bourgogne)	AA bb CC DD GG y1y2….
Rävröd (New Zealand Red)	AA bb CC DD GG y1y2y3…
Viltröd (Belgisk Hare)	AA BB CC DD GG y1y2y3…
Chinchilla	achiachi BB CC DD GG
Schwarzgrannen	achiachi bb CC DD GG
Enfärgade
Svart	AA BB CC DD gg
Blå	AA BB CC dd gg
Ljusblå (Blå Beveren)	AA BB CC dd gg h
Gråblå (Lilla Egern)	AA BB CC dd gg h
Gråblå (Marburger Egern)	AA BB cc dd gg h
Ljus gråblå (Gouwernaar)	AA BB cc dd gg h
Brun	AA BB cc DD gg
Beige	AA bb cc dd gg
Rödorange (Sachsengold)	AA bb cc DD gogo y1y2y3 …
eller	AA bb cc DD gg y1y2y3 …
eller	AA bb cc DD GG y1y2y3 …
Vit (albino)	aa .. .. .. .. ..
Vit (blåögd)	AA .. .. .. .. xx
Enfärgade med slöja
Rödbrun (madagaskar)	AA bb CC DD gg
Gulbrun (isabella)	AA bb CC dd gg
Vit med askgrå slöja (Sallander)	achiachi bb CC DD gg
Enfärgade med stickelhår
Hår med vita toppar (silver) svart	AA BB CC DD gg P1P2P3
Stickelhårade (Svensk Päls)	saknas
Teckningar
Hotot	AA BB CC DD gg Kk s1s2 …
Tysk Scheckteckning, svart	AA BB CC DD gg Kk
Engelsk Scheckteckning, svart	AA BB CC DD gg Kk
Dalmatiner, svart	AA BB CC DD gg Kk
Mantelteckning, svart	AA BB CC DD gg Kk
Rhinsk Scheckteckning	AA bjbj CC DD gg Kk
Trefärgad teckning	AA bjbj CC DD gg Kk
Japanteckning, svart/gul	AA bjbj CC DD GG
eller	AA bjbj CC DD gg
Holländsk teckning, svart	AA BB CC DD gg s1s2 s3 …
Tan, svart	AABB CC DD gogo y1y2y3 …
White, svart	achiachi BB CC DD gogo
Rysk Kanin, svart	anan BB CC DD gg
Zobel, mörk brun	amam BB CC DD gg
Zobel, ljus brun	aman BB CC DD gg
eller Zobek kan också ha kombinationen	ama BB CC DD gg
Zobel, mörk siames,brun	amam bb CC DD gg
Zobel, ljus siames, brun	aman bb CC DD gg
Zobel,mörk blå	amam BB CC dd gg
Zobel, ljus blå	aman BB CC dd gg
Zobel, mörk siames,blå	amam bb CC dd gg
Zobel, ljus siames, blå	aman bb CC dd gg

 
 

Färgade djur

Enfärgade djur med undantag av Svensk Päls och Trönder, får inte ha vita hår i pälsen. För vita djur med teckning gäller att vita hår ej får förekomma i själva teckningen. Färgade djur skall ha färgade morrhår. Mörkningsgraden följer pälsfärgen. Hos en del färgade djur förekommer det vita hår vid naveln.

Vanliga fel som medför poängavdrag

Enskilda vita hår. Hår av främmande färger. Rostanstrykning. Ojämnheter i färgen.

Diskvalificerande fel

Vita grupper eller grupper av främmande färger (tio hår eller fler tillsammans i en grupp). Många vita hår över kroppen och på öronkanterna.

Klor

Färgade djur och djur med färgade ben eller tassar skall ha färgade klor. Mörkningsgraden på klorna varierar i enlighet med pälsfärgen. Alla klor skall ha samma färg (undantag Japaner).

Vita djur eller djur med vita tassar skall ha ofärgade klor.

Vanliga fel som medför poängavdrag

Olikfärgade klor (undantag Japaner).

Diskvalificerande fel

Ofärgad klo hos djur med färgade ben. Färgad klo på djur med vita ben eller tassar.
 
 

Ögon

Ögonfärgen är angiven under respektive pälsfärg.

Hos vissa raser kan ett rubinrött skimmer lysa igenom ögats iris som hos exv raserna Havana och Zobel.

Diskvalificerande fel

Olikfärgade ögon. Marmorerade ögon. Fel ögonfärg.

Färger med viltanlag

Viltgrå (AA BB CC DD GG)

Håren är bältvis indelade. Bältena är skarpt avgränsade. Utifrån följer, efter svarta hårspetsar, ett ljusbrunt, mörkbrunt och ljusbrunt bälte (mellanfärg), håren avslutas med mörk blågrå bottenfärg.

Täckfärgen blir därför ljusbrun med insprängt svart. De svarta hårspetsarna ger en flammande schattering som är kraftigast på bakkroppen och minskar i styrka på framkroppen. Nederst på djurets sidor och på låren löper "viltstrimman". Den bruna färgen är här avblekt till en mera ljus och askgrå ton. Nackkilen är rödbrun och de svarta hårspetsarna saknas. På buken, svansens undersida, benens insida och käkarnas kant är djuret vitt. En ring omkring ögat är cremefärgad. Öronens kant är mörkgrå till svart. Viltgrå djur är godkända i ljusare och mörkare toner. Svansens översida skall vara mörk. Svagt färgade, obetydliga strimmor på frambenen kan förekomma.

Diffusa gränser mellan hårens färgbälten. Rostfärg utöver nackkilen. Mycket ljusa, starkt framträdande strimmor på frambenen. Avsaknad av eller svag bottenfärg på mindre partier av pälsen. Svag schattering. Spräcklig svans.

Diskvalificerande fel

Avsaknad av bottenfärg på stora delar av pälsen. Starkt avvikande färger, blandning mellan olika färger. Håren saknar mellanfärger.

Järngrå (AA B^eB CC DD GG)

Håren är bältvis indelade som hos viltgrå djur men de ljusbruna bältena är mycket smala eller saknas helt. Intrycket blir därför en mörkare, mera svart färg. Schatteringen är mindre framträdande. Buken, svansens undersida, benens insidor och käkarnas kant samt ögonringarna är blågrå. Nackkilen är inte starkt framträdande men mera brunaktig än ryggens övriga del. Järngrå djur finns i ljusare och mörkare toner.

Rostfärg utöver nackkilen. Huvudet tydligt mörkare än kroppen.

Diskvalificerande fel

Svart huvud. Vit buk.

Mörkgrå

Huvud, bröst, rygg och sidor är genomgående mörkgrå, endast buken är något ljusare. Mellanfärgen och nackkilen är svagt brunaktig. Schattering saknas.

Rostfärg utöver nackkilen. Avsaknad av eller svag bottenfärg på mindre partier av pälsen. Ojämn färg.

Diskvalificerande fel

Avsaknad av bottenfärg på stora delar av pälsen. Starkt avvikande färger, blandning mellan olika färger. Håren saknar mellanfärg.

Viltsvart (AA B^e B^e CC DD GG)

Täckfärgen skall vara så djupt svart som möjligt över hela kroppen. Det kan inte ställas lika höga krav på färgdjupet hos viltsvart som hos alaskasvart.

Ojämn bottenfärg.
 
 

Viltgul (AA bb CC DD GG)

Täckfärgen på pälshårens yttersta del är ljusgul till orangefärgad. Buken, insidan av låren, svansens undersida, käkarnas kant och ögonringen är cremefärgad till vit.

Ojämn täckfärg, flammig eller enstaka hår av främmande färg.

Diskvalificerande fel

Grå- eller blåton i bottenfärgen, stor dominans av viltgrått och andra färger i täckfärgen.
 
 

Lutino

Lutino

Täckfärgen är rödgul, färgen går långt ner mot botten och blir ljus i botten. Viltstrimman, som ger en ljusare ton nederst på sidorna och på baklåren, skall vara så lite framträdande som möjligt. Ögonringen och käkarnas kant är cremefärgade, öronen är ljusa, bukfärgen är ljusare än täckfärgen eller cremefärgad.

Bottenfärg: ljus cremefärgad.

Ögonfärg: röd. Klofärg: ljust cremefärgad.

Vanliga fel som medför poängavdrag

Ljusa ögon. Kraftigt ljusa strimmor på frambenen. Något avvikande färgblandningar.

Diskvalificerande fel

Starkt avvikande färger. Blåaktig bottenfärg.

Lutino, viltgul

Täckfärgen är ljusgul till orangefärgad, bottenfärgen är ljus cremefärgad till vit. Viltstrimman, som ger en ljusare ton nederst på sidorna och på baklåren, skall vara så lite framträdande som möjligt. Ögonringen och käkarnas kant är vit till cremefärgad, bukfärgen är vit till cremefärgad.

Ljusa ögon. Kraftigt ljusa strimmor på frambenen. Något avvikande färgblandningar.

Diskvalificerande fel

Starkt avvikande färger. Blåaktig bottenfärg.

Lutino, Shadow

Djuren blir något mörkare eftrer varje fällning.

Täckfärgen är cremegul med genomslag av ljusblå färg. Bottenfärgen är ljusblå som blir mycket ljus ner mot botten. Viltstrimman som ger en ljusare ton nederst på sidorna och på baklåren skall vara så lite framträdande som möjligt. Ögonring och käkarnas kant är ljust cremefärgad, bottenfärgen är ljust blå.

Främmande eller avvikande färg. Ojämn i färgen.

Diskvalificerande fel

Starkt avvikande färg. Svagt färgad till vit bottenfärg.

Viltbrun (AA BB cc DD GG)

Håren är bältvis indelade. Utifrån hårspetsen följer efter mörkbrunt fält, gulbrunt och ett ljusbrunt bälte (mellanfärg), hårstrået avslutas med brungrå bottenfärg. Täckfärgen blir gulbrun, nästan cremefärgad med insprängt mörkbrunt.

Nederst på djurets sidor och på låren löper "viltstrimman". Den bruna färgen är här avblekt till en mer askgrå ton. Nackkilen är krämfärgad till orange.

På buken, svansens undersida och insidan av benen är kaninen vit. Käkarnas nederkant och ringen runt ögonen är cremefärgad. Öronens kant är brun. Svansens översida är brungrå. Svagt färgade, obetydliga strimmor på frambenen kan förekomma.

Bottenfärg: Brungrå över hela kroppen med undantag av svansens undersida samt buken

som är ljust brungrå.

Ögonfärg: mörkbrun. Klofärg: mörkbrun.

Vanliga fel som medför poängavdrag

Diffusa gränser mellan hårens bältesindelade färger. Orange färg utöver nackkilen. Mycket ljusa, starkt framträdande strimmor på frambenen. Asaknad av eller svag bottenfärg på mindre partier av pälsen.

Diskvalificerande fel

Avsaknad av bottenfärg på stora delar av pälsen. Starkt avvikande färger, blandning mellan olika färger. Håren saknar mellanfärg.

Viltblå (Perle Egern) (AA BB CC dd GG)

Färgen är som hos de viltgrå men de svarta fälten är gråblå och de bruna fälten har en ljusare brun ton. "Pärlingen" består av täckhår med skarpt avgränsade mörkblå spetsar som ger en pärlande gråblå ton. De skall vara jämnt fördelade över rygg, kors och sidor och skall vara helt fria från den schattering som viltfärgade djur har.

Nackkilen är rödaktig. Den skall vara så liten som möjligt och ej skarpt avgränsad.

Perle Egern finns i ljusare och mörkare färgtoner. Öronkanter, ögonringar, käkarnas kant och undersida, frambenens insida, bakbenens in- och ovansida samt buken och svansens undersida är vita. Mellanfärgen är brunaktig. Svagt färgade strimmor på frambenen är inget fel.

Kraftigt markerade strimmor på frambenen. Rostfläckar, brunaktig pälsfärg, för ljus mellan- eller bottenfärg. En något för stor eller skarpt avgränsad nackkil. Ojämn färg. Mörk färg på huvud och öron. Schattering, oregelbunden pärling.

Diskvalificerande fel

Pärlingen saknas. Bottenfärg på buken saknas. Vitaktig nackkil. Avsaknad av mellanfärg.
 
 

Rödbrun/gråblå (Lux) (AA BB cc dd GG)

Lux har viltanlag, hårens yttersta del är ljust gråblå. Innanför denna färg kommer mellanfärgen som är rödbrun. Mellanfärgen går så högt upp att den skiner igenom täckfärgen. Täckfärgen framträder därför som en rödbrun ton överdraget med ett ljust gråblått skimmer. Buken, svansens undersida, benens insidor, käkarnas kant och ögonringen är vita till ljusgrå.

Bottenfärg: rent vit, dock kan blåaktig bottenfärg tillåtas på buken.

Ögonfärg: gråblå. Klofärg: hornfärgad.

Vanliga fel som medför poängavdrag

Små avvikelser i täckfärgen. Något smal eller svag mellanfärg. Ljus mellanfärg. Ej ren bottenfärg.

Diskvalificerande fel

Annan bottenfärg än vit med undantag för buken. Mellanfärg saknas.

Gulröd (Bourgogne) (AA bb CC DD GG _{y1 y2} )

Täckfärgen är gulröd, kraftig och varm utan inblandning av bruna, grå eller blåaktiga toner.

Bourgogne har viltanlag. På buken, benens insidor, käkarnas kant, ögonringarna och svansens undersida har färgen en ljusare ton.

Vit buk. Framträdande viltstrimma. Vit bottenfärg. Svarta hårtoppar (sotning).

Diskvalificerande fel

Blåaktig bottenfärg. Mycket ojämn färg. Svartrandade öronkanter. Mycket ljus färg på sidorna.

Rävröd (New Zealand Red) (AA bb CC DD GG _y1y2y3)

Täckfärgen är mättad rävröd och det skall eftersträvas att den går så långt ner i hårbotten som möjligt. På buken, benens insidor, käkarnas kant, ögonringen och svansens undersida kan en något ljusare färg accepteras.

Färgen skall vara jämn och intensivt rävröd över hela kroppen.

Ojämn täckfärg. Ljus bottenfärg. Mörk eller ljus anstrykning på öronkanterna. Ljus på bröst, sidor, lår och ben. Svarta hårtoppar (sotning).

Diskvalificerande fel

Blåaktig bottenfärg. Mycket ljus täckfärg. Svansens undersida vit.

Viltröd(Harfärgad) (AA BB CC DD GG _{y1 y2 y3})

Färgen är som på viltgrå kaniner men den bruna tonen är förstärkt till en kraftig, lysande färg. Harfärgen har viltanlag och den röda tonen finns i ljusare nyanser på buken, käkarnas kant, benens insidor, svansens undersida och ringen runt ögat. Bukfärgen bör vara så kraftigt röd som möjligt och sträcka sig ut på svansen. Nederst på sidorna och på låren bleker "viltstrimman" den rödbruna färgen, den skall dock vara så lite framträdande som möjligt. Hårens mellanfärg är närmast rödbrun. Svansens översida är svart och öronen svartkantade. Svagt markerade ljusa strimmor på frambenen är inget fel.

Oregelbunden bottenfärg på buken godtages, men idealet är blå bottenfärg på hela buken. Bottenfärgen skall vara utvecklad på bröstet och ner mellan frambenen samt på låren och runt könsdelarna

Ljus buk och undersida på svansen. Kraftigt markerade strimmor på frambenen. Svag schattering. Ljus bottenfärg.

Diskvalificerande fel

Helt vit buk. Avsaknad av schattering. Färgen grå. Helt vit undersida på svansen.

Chinchilla (a^chia^chi BB CC DD GG)

Håren är bältvis indelade. Utifrån följer efter svarta hårspetsar ett vitt till klart vitt bälte, efterföljt av ett svart till gråsvart bälte. Därefter följer ett ljusgrått till vitt bälte (mellanfärg) och håren slutar med bottenfärgen som är mörk blågrå.

Täckfärgen består alltså av vit till blåvit grundfärg med svarta hårspetsar, helhetsintrycket skall vara lysande grå ton som bakgrund till de svarta hårspetsarna. De svarta hårspetsarna får inte vara jämnt fördelade, vilket ger djuret en jämn grå färg, utan hårspetsarna skall forma sig så att den karaktäristiska schatteringen starkt framträder. Schatteringen har en viss benägenhet att avta på djurets framkropp, ju längre fram schatteringen bibehålls, desto bättre är färgen. Idealet är en flammande schattering från svansroten till nackkilen. Öronen är kantade med svart. Ungarna kan vid det första hårbytet ha ett brunt skimmer, men efter denna fällning skall den bruna tonen i färgen vara borta.

Chinchilla har viltanlag och är därför vit i nosen, på buken, svansens undersida, benens insidor, käkarnas kant samt en ring runt ögat. Nackkilen är vit till ljusgrå och skall vara så kort som möjligt.

Svagt markerade ljusa strimmor på frambenen är inget fel.

Hårens mellanfärg skall vara ca 0,5 cm bred, ljusgrå till vit och skarpt avgränsad såväl uppåt som nedåt.

Ljust bröst och ljusa sidor. Brunaktig ton på huvud och öron. Stor nackkil. Svagt färgade öronkanter. Svag schattering. Diffus mellanfärg. Ljus bottenfärg. Avsaknad av bottenfärg på

buken. Kraftigt markerade ljusa strimmor på frambenen.

Diskvalificerande fel

Brunaktig ton i täckfärgen och mellanfärgen. Avsaknad av mellanfärg och schattering.

Schwarzgrannen (a^chia^chi bb CC DD GG )

Täckfärgen är vit över hela kroppen som domineras av vita täckhår med svarta toppar, dessa är jämnt fördelade över hela kroppen. Buken, svansens undersida, insidan av benen, käkarnas kant, ögonringarna och nackkilen saknar svarta toppar på grund av viltanlaget.

Bottenfärg: vit.

Ögonfärg: mörkbrun. Klofärg: hornfärgad.

Vanliga fel som medför poängavdrag

Mindre avvikelser från föreskriven ögon- och klofärg. Små fläckar, oren täckfärg, något för mörk slöja. Antydan till blå eller sotig bottenfärg. Bottenfärg uppblandad med svart.

Diskvalificerande fel

Avsaknad av täckhårens svarta toppar. Annan färg än svart på täckhårens toppar. Intensiv uppblandning med svart i viltanlagszonerna. Annan färg än föreskriven ögon- och klofärg. Mycket oren täckfärg. Utpräglad mörk, sotig slöja. Grå till blågrå bottenfärg. Stark uppblandning av svart i bottenfärgen.

Enfärgade

Svart (Alaska) (AA BB CC DD gg)

Färgen är djupt svart med stark glans. Täckfärgen skall gå så långt ner i hårbotten som möjligt.

Glanslös täckfärg. Ljus bottenfärg. Rostanstrykning, ojämnheter i färgen. Ojämn bottenfärg.

Diskvalificerande fel

Andra färgtoner än svart.

Blå (AA BB CC dd gg )

Mörk blå färg som inte får vara så mörk att den verkar blåsvart. Täckfärgen är över hela kroppen enfärgad och glansfull och skall gå så långt ner i hårbotten som möjligt. Bukfärgen är något mattare.

Ljus färg på ben, sidor, buk, bröst eller öronkanter. Svartblå täckfärg. Glanslös täckfärg.

Diskvalificerande fel som medför poängavdrag

Mycket ljus täckfärg eller nästan svart täckfärg.

Ljusblå (Blå Beveren) (AA BB CC dd gg h)

Intensivt ljusblå och glansfull färg.

Bukfärgen är något mattare.

Melerad färg. Ljus bottenfärg som skiner igenom täckfärgen. Ljus anstrykning på öronkanterna.

Diskvalificerande fel

Färgen så mörk att den inte tydligt kan skiljas från rasen Blå Wiener.
 
 

Gråblå utan brunanlag (Lilla Egern) (AA BB CC dd gg h)

Täckfärgen har över hela kroppen en ljus gråblå ton Denna färg skall omfatta så stor del av hårlängden som möjligt och skall först nere i hårbotten övergå i en ännu ljusare ton. Bukfärgen är något mattare.

Bottenfärg: skall vara så lik täckfärgen som möjligt och får inte vara skarpt avgränsad.

Ögonfärg: gråblå. Klofärg: mörkt hornfärgad.

Vanliga fel som medför poängavdrag

För ljus eller för mörk täckfärg. För ljus bottenfärg eller för markerad övergång. Brun ton som hos Marburger Egern.

Diskvalificerande fel

Silverliknande eller för mörk täckfärg. Mycket ljus bottenfärg. Mycket ljus eller för mörk gråblå täckfärg.

Gråblå med brunanlag (Marburger Egern) (AA BB cc dd gg h)

Täckfärgen är gråblå med en brunaktig ton över hela kroppen. På kroppsdelar med kort päls (huvud, öron och ben) är den bruna tonen kraftigast. Bukfärgen är något mattare.

Vanliga fel som medför poängavdrag

För ljus eller för mörk täckfärg. För ljus bottenfärg eller för markerad övergång. Brun ton saknas.

Diskvalificerande fel

Silverliknande eller för mörk täckfärg. Brun ton saknas helt. Mycket ljus bottenfärg. Mycket ljus eller för mörk gråblå täckfärg.

Ljus gråblå (Gouwenaar) (AA BB CC dd gg h)

Täckfärgen skall över hela kroppen ha en ljus gråblå ton. Denna färg skall omfatta så stor del av hårlängden som möjligt och skall nere mot hårbotten övergå i en mörkare nyans.

Vanliga fel som medför poängavdrag

För mörk färg. För ljus bottenfärg. Något brunaktig nyans på nos, öron och ben.

Diskvalificerande fel

Brun ton över täckfärgen. Mycket ljus eller för mörk gråblå täckfärg.

Brun (Havana) (AA BB cc DD gg)

Täckfärgen är mörkbrun och glansfull. Färgen sträcker sig över hela kroppen och är endast något mattare på undersidan. Den bruna färgen skall täcka så stor del av håren som möjligt.

För ljus eller för mörk täckfärg. Ojämn färg, melerad eller avvikande färg. Rostfärg. Ljusare bröst och bottenfärg. Mörka öronkanter. Brun ton saknas.

Diskvalificerande fel

Mycket ljus eller för mörk gråblå täckfärg. Gråmelerad täckfärg. Vit bottenfärg. För mörk brunfärg som inte tydligt kan skiljas från svart.
 
 
 
 

Beige (AA bb cc dd gg)

Hårspetsarna är ljust gråblå. Färgen övergår i en gul mellanfärg som skiner igenom den gråblå tonen. Det samlade intrycket blir därför en lika blandning av ljust gråblå och gult. Mot hårbotten blir den gula mellanfärgen ljusare. Ju längre mot hårroten den gula färgen går desto bättre. På benen, huvudet och öronen, där hårlängden är kortare, framträder den gula färgen mindre. Färgen domineras här av gråblå hårspetsar. Även buken är mindre gul än täckfärgen.

Något oregelbunden täckfärg. Mellanfärgen något ljus. Bukfärgen något ljus.

Diskvalificerande fel

Blå bottenfärg. Mycket oregelbunden eller blå täckfärg. För ljus bukfärg.

Rödorange (Sachsengold) ( AA bb cc DD g^og^o _{y1 y2 y3})

eller ( AA bb cc DD gg _y1y2y3)

eller ( AA bb cc DD GG _y1y2y3)

Täckfärgen är intensivt rödorange och lysande. Denna färg sträcker sig över hela djuret. På buken kan färgen dock tillåtas vara något ljusare. Svansens undersida får vara cremefärgad. Färgen skall gå så långt ner mot hårbotten som möjligt.

För ljus täckfärg. Tendens till blå bottenfärg. Ojämn och mycket melerad färg, all form av sotning även på öronen samt blekning. Mycket ljus undersida på svansen.

Diskvalificerande fel

Blå bottenfärg. Helt vit buk. Vit undersida på svansen.

Vit (aa .. .. .. .. )

Färgen skall vara ren klar och glansfull över hela kroppen. När ullen hos angora är ca 4 cm lång och däröver skiner den lite elfenbensfärgad.

Elfenben är en vit albino men på grund av pälsens struktur (satin) får håren en gulaktig ton som blir mest framträdande på partier med korta hår, huvud och tassar.

Andra färgtoner än vit. Matt och ojämn färg.

Diskvalificerande fel

Hår av främmande färg.

Enfärgade med slöja

Rödbrun (madagaskar) (AA bb CC DD gg)

Täckfärgen är rödlbrun med god glans. Hela pälsen är överdragen med en blåsvart, sotig slöja bestående av blåsvarta hårspetsar. Denna slöja är svagast på ryggen, där den rödbruna färgen är så dominerande, att man endast kan ana slöjan i enskilda hårspetsar. Slöjan förstärks ner över djurets sidor, så att den blåsvarta färgen här är dominerande, dock med gulbrun bakgrund.

Fram på huvudet finns "masken" som framifrån sett skall vara oval. Den omfattar hela nospartiet och överläpparna. Den sträcker sig upp mellan ögonen men skall inte nå ända fram till ögat. Den skall inte vara skarpt avgränsad utan ha en mjuk övergång. Maskens slöja är så kraftig att den nästan verkar svart, samma färg har öron, ben och svans.

På buken är den rödbruna färgen mycket svag, slöjan framträder här på ljus bakgrund.

Madagaskar är tillåten i mörka och ljusa toner. Slöjan blir mörknare för varje fällning. Hänsyn skall tas till djurets ålder.

För utpräglad eller för svag slöja. Hänsyn skall tas till djurets ålder. Helt mörkt huvud. Svag antydan till blå bottenfärg på ryggen. Stora färgskiftningar i öronkanterna.

Diskvalificerande fel

Blå bottenfärg på ryggen. Avsaknad av slöja.

Gulbrun (isabella) (AA bb CC dd gg)

Täckfärgen är gulbrun med god glans. Hela pälsen är överdragen med en blå slöja, förorsakad av blå hårspetsar. Denna slöja är svagast på ryggen där den gulbruna färgen är dominerande. Nederst på djurets sidor förstärks slöjan, så den blå färgen är dominerande, dock med gulbrun bakgrund.

Fram på huvudet finns "masken" som framifrån sett är oval. Den omfattar hela nospartiet och överläppen. Den sträcker sig upp mellan ögonen men skall inte gå ända fram till ögat. Den skall inte vara skarpt avgränsad utan ha en mjuk övergång. Maskens slöja är så kraftig att den nästan verkar blå, samma färg har öron, ben och svans.

På buken är den gulbruna färgen mycket svag, slöjan framträder här på ljus bakgrund.

Isabella är tillåten i mörka och ljusa toner. Slöjan blir mörkare för varje fällning.

Bottenfärg: på buken samt de mörkare kroppsdelarna är bottenfärgen en mycket svag

gulbrun till vit färg. Slöjan framträder på ljus bakgrund. På ryggen har den en ljusare ton

av täckfärgen.

Ögonfärg: gråbruna. Klofärg: hornfärgad.
 
 

Vanliga fel som medför poängavdrag

För utpräglad eller för svag slöja. Helt mörkt huvud. Svag antydan till blå bottenfärg på ryggen. Stora färgskiftningar i öronkanterna.

Diskvalificerande fel

Blå bottenfärg på ryggen. En eller flera teckningar saknas. Avsaknad av slöja.
 
 

Vit med askgrå slöja (Sallander) (a^chia^chi bb CC DD gg)

Grundfärgen är vit. Hela djuret är överdraget med en askgrå slöja som är starkast framträdande på öron och nos. Slöjan kan ur vissa synvinklar få en skiftning i mild brun färg. Den skall vara fri från andra färger.

Färgen på buken är mörkare än slöjans färg och utbreder sig successivt uppåt sidorna och bakdelen på djuret, den kan vara ganska markerad.

För kraftig eller svag slöja. Oren bottenfärg.

Diskvalificerande fel

Grå bottenfärg. Mycket svag slöja och bukfärg.

Enfärgade med stickelhår

Hår med vita toppar ( Silver) (svart AA BB CC DD gg P¹P²P³)

Täckfärgen består av grundfärgen blandad med hår med vita hårspetsar som ger djuret silverskimmer. De vita hårspetsarna skall vara jämnt fördelade över hela djuret, huvud och öron inräknade. Deras antal kan vara mycket varierande då man skiljer på ljus, mellanfärgad och mörk silver. Den ungefärliga fördelningen av hår med vita spetsar är i de tre varianterna följande:

Ljus: Ca 20 hår med vita spetsar för varje hår av grundfärgen.

Mellanfärgad: Lika många hår med vita spetsar som hår av grundfärgen.

Mörk: Ca 1 hår med vit spets för 20 hår av grundfärgen.

Mellanvarianter av ovanstående samt ännu ljusare och ännu mörkare varianter är godkända men någon av ovan tre färgvarianter är önskvärd och bör eftersträvas. Mörk nos är tillåten.

Godkända grundfärger: svart, blå, brun, viltgul och viltgrå.

Ögonfärg: enligt grundfärgen. Klofärg: enligt grundfärgen.

Vanliga fel som medför poängavdrag

För ljus eller för mörk täckfärg. Ojämn färg, melerad, schatterad eller avvikande, vita hår. Rostfärg.

Ojämnt silverskimmer. Ljust bröst. Mörkt huvud, mörka öron eller ben i förhållande till täckfärgen. Genomgående blek ojämn bottenfärg. Rostfärg.

Diskvalificerande fel

Helt mörk eller avsaknad av silverskimmer på bröst, huvud, öron eller ben.
 
 

Stickelhårade ( Svensk Päls, Trönder)

Glänsande svart med jämnt fördelade vita hår. De vita håren är vita i hela sin längd. Antalet vita hår varierar, detta påverkar täckfärgen från ljus till mörk variant. Idealet är att inga grupper av vita hår förekommer. Som grupp räknas mer än 10 st vita hår tillsammans.

Bottenfärgen är blågrå.

Ögonfärg: mörkbrun. Klofärg: mörkbrun.

Vanliga fel som medför poängavdrag

Flera grupper med vita hår. Relativt många hår med endast vita toppar (stickelhår). För få vita hår, kaninen verkar nästan helt svart. Ojämnt fördelade vita hår. Vit bläs på nosen. Rostfärg.

Diskvalificerande fel

Nästan uteslutande hår som endast är vita i topparna (stickelhår)
 
 

Teckningar

Godkända teckningar

Hototteckning

Tysk scheckteckning ( Lilla Tysk Scheck, Tysk Jättescheck)

Engelsk scheck teckning

Dalmatiner teckning

Mantelteckning

Rhinsk scheck teckning

Trefärgad teckning

Japanteckning

Holländsk teckning

Tan-/White-teckning

Rysk teckning

Zobel-/Siames-teckning
 
 

Hototteckning (AA BB CC DD gg Kk s₁s₂s₃)

Färg

Grundfärgen är vit. Teckningens färg är svart.

Ögonfärg: mörkbrun. Klofärg: färglös.

Huvudets teckning

Teckningen består av en ring, 3-5 mm bred, som oavbrutet omger ögat. Teckningen skall vara regelbunden, skarpt avgränsad mot grundfärgen.

Vanliga fel som medför poängavdrag

Oregelbunden, taggig, för bred eller för smal ögonring. Enstaka mörka hår på huvud och kropp.

Diskvalificerande fel

Mycket bred ögonring. Andra teckningar eller ansamling av annan färg i grundfärgen. Saknad eller bruten ögonring.

Tysk scheckteckning (Svart = AA BB CC DD gg Kk)

Färg

Teckningen är godkänd i färgerna: svart, blå, brun och rödgul (madagaskar) gulbrun (isabella). Grundfärgen på alla varianter är vit.

Ögonfärg: enligt respektive teckningsfärg. Klofärg: färglös

Huvudets teckning

Teckningen består av "fjärilen", "ögonringarna", "kindfläckarna" och öronfärgen.

Fjärilen har "vingar" som skall täcka överläppen till mungipan. Från vingarnas samlingspunkt skall det inte för långa, avrundade hornet, sitta mitt på nosryggen .Ögonringen som omsluter ögat utan avbrott skall vara regelbundet oval. Kindfläcken sitter väl åtskild nedanför och något bakom ögonringen. Öronen är färgade i hela sin längd och färgen skall avgränsas så skarpt som möjligt vid öronroten.

Kroppens teckning

Denna består av "ålstreck" och sidofläckar.

Ålstrecket börjar vid öronroten och fortsätter över ryggen till svansspetsen utan avbrott. Ålstrecket skall vara så jämnt som möjligt med samma bredd från skulderbladen till svansroten. Sidofläckarna sitter på sidan och på låren. De skall vara symmetriskt fördelade på båda sidorna. De enskilda fläckarna skall vara fria från varandra och tre till sju till antalet per sida. Enskilda fläckar på buken, svansens undersida och benens insida är inget fel.

Vanliga fel som medför poängavdrag

Utbrett, taggigt, ojämnt ålstreck. Små mörka fläckar på pannan. Något taggig fjäril. Pigmentfri köttfärgad läpp. Brott på ålstrecket framför skulderbladen eller på svansen. Sammanväxta fläckar i sidoteckningen. Vitt i öronens färg vid öronroten. Färre än tre eller fler än sju sidofläckar på en sida. En till två fristående "kedjefläckar". Flera eller större fläckar på buken, svansens undersida eller på benens insida.

Diskvalificerande fel

Avbrutet ålstreck mellan skulderbladen och svansroten. Avsaknad av kindfläck. Kindfläck sammanvuxen med ögonring eller med öronroten. Fjärilen sammanvuxen på underkäken. Avbruten ögonring. Sidofläckar sammanvuxna med ålstrecket. Tre eller flera fristående kedjefläckar. Vita fläckar i teckningen. Avsaknad av fläckar på sidorna.

Engelsk scheckteckning (Svart = AA BB CC DD gg Kk)

Färg

Teckningen är godkänd i svart, blå, brun, madagaskar (rödbrun) och isabella ( gulbrun). Grundfärgen på alla färger är vit.

Ögonfärg: enligt respektive teckningsfärg. Klofärg: färglös.

Huvudets teckning

Teckningen består av "fjärilen", "ögonringarna", "kindfläckarna" och öronfärgen.

Fjärilen har "vingar" som skall täcka överläppen till mungipan. Från vingarnas samlingspunkt skall det inte för långa, avrundade hornet, sitta mitt på nosryggen .Ögonringen som omsluter ögat utan avbrott skall vara regelbundet oval. Kindfläcken sitter väl åtskild nedanför och något bakom ögonringen. Öronen är färgade i hela sin längd och färgen skall avgränsas så skarpt som möjligt vid öronroten.

Kroppens teckning

Teckningen består av "ålstreck", sidofläckar, kedje- och benfläckar.

Ålstrecket börjar vid öronroten och fortsätter över ryggen till svansspetsen utan avbrott. Ålstrecket skall vara högst 2 cm brett och skall antingen vara så jämnt som möjligt med samma bredd från skulderbladen till svansroten eller regelbundet taggigt (fiskbensmönstrat). I det senare fallet skall det vara fiskbensmönstrat i hela sin längd. Sidofläckarna sitter på kroppens bakre halva. De skall vara symmetriskt fördelade på båda sidorna. De enskilda fläckarna skall vara fristående från varandra och många. Små fläckar är idealet. Kedjan består av små fläckar som börjar vid nacken och löper i en båge nedefter och bakåt där de till sist förenar sig med sidofläckarna. Både kedja och sidofläckar skall vara lika på djurets båda sidor, då fullständig symmetri eftersträvas. Enskilda fläckar på buken, svansens undersida och benens insida är inget fel.

Vanliga fel som medför poängavdrag

Vitt i öronens färg vid öronroten. Små mörka fläckar på pannan. Något taggig fjäril. Oregelbunden ögonring. Pigmentfri köttfärgad läpp. Utbrett, taggigt, ojämnt ålstreck. För smalt eller för brett ålstreck. Brott på ålstrecket framför skulderbladen eller på svansen. Sammanväxta fläckar i sidoteckningen. Flera eller större fläckar på buken, svansens undersida eller på benens insida.

Diskvalificerande fel

Sammanväxning av fjärilens vingar på underkäken. Avsaknad av kindfläck. Kindfläck sammanvuxen med ögonring eller med öronroten. Avbruten ögonring. Avbrutet ålstreck mellan skulderbladen och svansroten. Sidofläckar sammanvuxna med ålstrecket. Mindre än fem kedjefläckar på en eller båda sidor. Vita fläckar i teckningen.

Dalmatiner teckning ( AA BB CC DD gg Kk)

Färg

Teckningens färg är svart, blå, brun, viltgrå eller viltgul. Grundfärgen är vit.

Ögonfärg: brun. Klofärg: färglös.

Idealet är en jämn fördelning av lika stora och klart åtskilda fläckar över hela kroppen. Fläckarna som bör vara runda eller ovala och ca 1,5 - 2,5 cm i tvärsnitt. De skall framträda så skarpt och åtskilda som möjligt. Färgfläckarna skall vara genomfärgade. Vita fält på öronen, i fjärilen och i ögonringen betraktas som upplösning i fläckar och bör eftersträvas.

Vanliga fel som medför poängavdrag

Hel fjäril. Fläckar större än 3 cm. Helt färgade öron. Tendens till ålstreck.

Diskvalificerande fel

Helt vita öron. Obrutet ålstreck. Mindre än tre fläckar på vardera sidan av kroppen. Stark sammanväxning av fläckar.

Mantelteckning (Svart = AA BB CC DD gg Kk)

Djurens grundfärg är vit med teckning i någon i standarden godkänd färg eller i kombination med Zobel - eller Japanteckning i färgen svart/gul eller blå/gul. Kroppen skall vara manteltecknad. Manteln täcker största delen av ryggen och sidorna. De färgade partierna täcker största delen av huvudet samt öronen i sin helhet. Enskilda vita fläckar i pannan och på nacken t o m skulderbladen är inget fel. Enskilda färgade fläckar på buken och benen är inget fel.

Vita fläckar i de färgade partierna. Flera enskilda färgade fläckar på buken. Avdragen varierar beroende på antalet fläckar samt fläckarnas storlek.

Diskvalificerande fel

Övervägande vit färg i manteln och på huvudet (mer än 50%) samt vita fläckar på öronen. Övervägande fläckar på buken eller färgad buk. Helt färgad eller övervägande färgad bottenfärg på de vita partierna.

Rhinsk scheckteckning (AA b_jb_j CC DD gg Kk)

Färg

Teckningen är tvåfärgad, svart och rödgul eller blå och rödgul som hos Japaner. Alla teckningar skall ha två färger i jämn blandning. Således skall "fjärilen", "ögonringen", öron och "ålstreck" vara blandade med någorlunda samma antal fläckar i var färg. Sidofläckarna kan vara enfärgade med lika stort antal fläckar i var färg, eller de enskilda fläckarna kan vara tvåfärgade. Kindfläckarna skall antingen vara tvåfärgade eller så skall de två fläckarna ha var sin färg. I stort får ingen av de två färgerna dominera över den andra.

Ögonfärg: Enligt respektive pälsfärg. Klofärg: Färglös

Huvudets teckning

Teckningen består av "fjärilen", "ögonringarna", "kindfläckarna" och öronfärgen.

Fjärilen har "vingar" som skall täcka överläppen till mungipan. Från vingarnas samlingspunkt skall det inte för långa, avrundade hornet, sitta mitt på nosryggen .Ögonringen som omsluter ögat utan avbrott skall vara regelbundet oval. Kindfläcken sitter väl åtskild nedanför och något bakom ögonringen. Öronen är färgade i hela sin längd och färgen skall avgränsas så skarpt som möjligt vid öronroten.

Kroppens teckning

Denna består av ålstreck och sidofläckar. Ålstrecket börjar vid öronroten och fortsätter över ryggen till svansspetsen utan avbrott. Ålstrecket skall vara så jämnt som möjligt med samma bredd från skulderbladet till svansspetsen. Sidofläckarna sitter på sidorna av kroppens bakre halva och skall vara symmetriskt fördelade på båda sidor. Minst sex till tio fläckar på var sida. De enskilda fläckarna skall vara fria från varandra. Enstaka fläckar på buken, svansens undersida och benens insida är inget fel.

Vanliga fel som medför poängavdrag

Små färgade fläckar i pannan. Något taggig fjäril. Pigmentfri, köttfärgad munöppning. Sammanvuxna fläckar i sidoteckningen. Vitt i öronens färg vid öronroten. Mindre än sex sidofläckar och fler än tio. En eller två fristående kedjefläckar. Flera eller större fläckar på buken, svansens undersida eller på benens insida. Stark dominans av en färg.
 
 

Diskvalificerande fel

Avbrutet ålstreck mellan skulderbladen och svansroten. Avsaknad av kindfläck. Kindfläck sammanvuxen med ögonring eller med öronroten. Avbruten ögonring. Fjärilen sammanvuxen på underkäken. Sidofläckar sammanvuxna med ålstrecket. Tre eller flera kedjefläckar fria från varandra. Vita fläckar i teckningen. Avsaknad av fläckar på sidorna.

Trefärgad (AA b_jb_j CC DD gg Kk)

Grundfärgen är vit och kroppen är beströdd med svarta och rödgula fläckar. Fläckarna skall fördela sig så mycket som möjligt på den synliga delen av kroppen samt på huvudet och öronen. Idealet är lika fördelning av grundfärg, svart samt rödgult. Färgerna skall vara väl avskilda från varandra och den svarta respektive rödgula färgen så ren som möjligt.

Ögonfärg: mörkbrun. Klofärg: färglös.

Vanliga fel som medför poängavdrag

Schecktecknat huvud samt öron i enbart en teckningsfärg och i större färgbälten.

Diskvalificerande fel

Huvud och öron utan teckning. Utpräglad Rhinsk scheckteckning.

Japanteckning ( AA b_jb_j CC DD GG) eller (AA b_jb_j CC DD gg)

Färg

Svart och gul till rödgul eller blå och gul till rödgul. Den rödgula starkt lysande färgen bör föredragas framför den ljusgula. Båda färgerna är tillåtna.

Färgerna svart/vit, blå/vit och brun/vit är också godkänd.

Ögonfärg:enligt respektive pälsfärg Klofärg: mörkbrun på svarta tår och

hornfärgad på gula eller "blommiga"

tår. Färglös klo på vita tår. En tass kan

alltså ha olikfärgade klor.

Huvudets och bröstets teckning

På svart/gul Japan är det ena örat svart och det andra gult. Huvudet är svart på den halva där örat är gult och omvänt gult på den halva där örat är svart.

På svart/gul Japan fördelar sig teckningen på bröstet på motsvarande sätt som för huvudet. Bröstet är gult på den sida där huvudet är svart, respektive svart på den sida där huvudet är gult. Teckningen på benen fördelar sig likaså; svart ben under gul brösthalva och gult ben under svart brösthalva.
 
 

Kroppens teckning

Kroppen skall ej ha för smala bälten, av de två färgerna, minst tre på var sida, idealet är fyra på var sida. Dock kan tre bälten på den ena sidan och fyra på den andra accepteras. På ryggen fördelar sig färgerna så, att ett gult bälte på ena sidan, möter ett svart bälte på andra sidan och omvänt.

Färgerna i de enskilda partierna eller bältena skall vara klara. Idealet är att färgerna i bältena fortsätter på buken, men en svagt färgad buk kan accepteras, då idealteckningen är mycket svår att uppnå. Vita, mindre partier, på buken eller vit buk samt vitt på svansens undersida kan förekomma hos Japaner med viltanlag, detta betraktas inte som fel.

För övriga färgkombinationer gäller motsvarande teckning.

Vanliga fel som medför poängavdrag

För stora enfärgade teckningsfält. Dåliga avgränsningar av teckningsfälten. Båda öronen och båda frambenen av samma färg. Enfärgat bröst.

Diskvalificerande fel

Enfärgat huvud. Mindre än tre färgfält på en sida. Vita fläckar på huvudet, kroppens teckning och svansens översida. Vita klor (gäller ej svart- eller blåvit).

Holländsk teckning (Svart = AA BB CC DD gg s₁s₂s₃)

Färg

Grundfärgen är vit. Teckningens färg är godkänd i alla i denna standard beskrivna pälsfärger samt i teckningskombinationen Japantecknad/Holländarteckning.

Ögonfärg: enligt respektive pälsfärg. Klofärg: färglös.

Huvudets teckning

Teckningen är från sidan sett, regelbundet äggformad. Den börjar vid öronroten och går därifrån fram över ögonen och nästan fram till morrhåren, varefter den i en jämn rundning löper bakåt längs käkens kant och upp till omedelbart bakom öronen, där den möter den andra sidans teckning. Framifrån sett liknar den vita grundfärgen en kägla med toppen vid öronroten. Båda sidorna skall ha samma teckning då man eftersträvar fullständig symmetri. Öronen är färgade i hela sin längd.

Kroppens teckning

Teckningen börjar mitt på kroppen och omfattar hela bakkroppen. Teckningen fortlöper i en lika skarpt avgränsad ring runt hela djuret, undantag för de teckningsfärger som har vit buk.

Teckningen på bakbenen omfattar benens bakre del och börjar mitt emellan tåspetsen och hasleden. Den skall bilda en regelbunden ring omkring benen och börja på samma ställe på båda benen. Svansen är färgad.

Vanliga fel som medför poängavdrag

Oregelbunden, djupt gående ej väl avrundad huvudteckning. Små taggar i huvudteckningen. Huvudteckning som går ner över morrhåren eller som räcker ner till mungipan. Bred bläs mellan bägge öronen. Smal bläs. Teckningar i nacken för smala eller för breda. Taggar i nackteckningen. Något skev eller taggig ring på kroppsteckningen. Korta, taggiga eller ojämna manschetter. Manschetter endast på tårna eller fotlederna.

Diskvalificerande fel

Kroppsteckning som berör ett eller båda frambenen. Avsaknad av en eller båda manschetterna. Teckning som börjar först vid bakbenen.

Tan-/White- teckning

(Tan = AA BB CC DD g^og^o  y1y2y3 , White = a^chia^chi BB CC DD g^og^o)

Tan färg

Tan är godkänd i grundfärgerna svart, blå, brun och egernfärgad. Tanfärgen är inte så intensiv på de blå och egernfärgade.

Teckningens färg är tanfärgad, kraftigt lysande rödbrun, ju starkare färg desto bättre.

Bottenfärg: enligt respektive grundfärg.

Ögonfärg: enligt respektive grundfärg. Klofärg: enligt respektive grundfärg.
 
 

White färg

White är godkänd i grundfärgerna: svart, blå, brun, egern samt blå- och brun zobel.

Bottenfärg: enligt respektive grundfärg.

Ögonfärg: enligt respektive grundfärg. Klofärg: enligt respektive grundfärg.

Huvudets teckning

Huvudet har teckningsfärgen i näsborrarnas rand, en ring omkring ögat samt längs käkarnas kant. Teckningen längs käkarnas kant fortsätter ända upp till nackkilen, så att huvudets nedre kant inramas av teckningsfärgen i en ring runt huvudet. Nackkilen har en blandning av grundfärgen och teckningsfärgen och blir därför inte så ren i färgen som den övriga teckningen. Nackkilens teckning fortsätter upp mellan öronen, sett framifrån ses teckningen som två färgade fläckar vid öronroten. Öronen är infattade med teckningsfärg och har ljudöppningarna i teckningsfärgen.

Kroppens teckning

Kroppen har teckningsfärgen på bröstet, buken, insidan av benen, undersidan av svansen samt som stickelhår på sidorna. Bröstets färg går direkt över i bukens. Buken skall vara fri från hår i grundfärgen. Längs sidorna och ca 2/3 av kroppens höjd sitter jämnt fördelade stickelhår i teckningsfärgen som skall räcka långt utöver de grundfärgade täckhåren. Ju fler och längre stickelhår desto bättre.

Vanliga fel som medför poängavdrag

Svaga eller avbrutna infattningar runt ögon, öron, näsborrens rand samt käkarnas kant. Svaga ojämnt fördelade stickelhår, i sidoteckning. Lång och dåligt formad nackkil. Svag eller utflytande teckning på benen. Täckfärgen insprängd med hår av främmande färg på bröst, överkropp, huvud och öron. Bröst utan mörkblå bottenfärg. Svart färg i tanfärgen på bröstet. Vit bottenfärg på buken hos White-tecknade djur.

Diskvalificerande fel

Mycket svag teckning. Avsaknad av en eller flera teckningar. Starkt blandad täckfärg.

Rysk teckning (Svart = aⁿaⁿ BB CC DD gg)

Färg

Grundfärgen är vit. Teckningsfärgen är godkänd i svart, zobel blå och zobel brun.

Ögonfärg: mörkt röd. Klofärg: brun.

Huvudets teckning

Huvudets teckning består av masken och öronteckningen. Masken sitter på huvudets främre del, är sedd framifrån lodrätt oval. Den omfattar hela nospartiet och överläppen. Sotning på underkäken godtages. Maskens ovala topp slutar mitt på huvudet i linje med ögonens underkant men med ordentligt avstånd till ögonen. Avgränsningen skall vara så skarp som möjligt. Öronen är färgade i hela sin längd och färgen skall vara skarpt avgränsad vid öronroten.

Kroppens teckning

Benen är färgade på den yttersta delen och teckningen slutar 1-2 cm över hasleden i en regelbunden ring. Svansen är färgad i hela sin längd och skarpt avgränsad vid svansroten.

Vanliga fel som medför poängavdrag

Något grov, ojämn eller liten mask. Något kort, lång eller utflytande teckning på benen. Kraftig sotning vid ögonringen, på bröstet och runt könsdelar samt vid svansroten. Vita hår i teckningen.

Diskvalificerande fel

Teckning utöver mask, öron, ben och svans. Avsaknad av teckning. Om sotningen blir så mörk att den blir en teckning

Zobel-/färg och teckning

Mörk brun Zobel (a^ma^m BB CC DD gg), ljus brun Zobel ( a^maⁿ BB CC DD gg)

Mörk blå Zobel ( a^ma^m BB CC dd gg), ljus blå Zobel ( a^maⁿ BB CC dd gg)

Färg: Zobel är godkänd i grundfärgerna brun, blå och siames. Grundfärgerna förekommer i en mörk, mellan och ljus variant.

Zobel brun

Teckningens färg är en blandning av bruna så kallade sepiafärgade och beige toner. På den mörka varianten är de mörkaste partierna mycket mörkt bruna nästan svarta och övergår i en ljusare, fortfarande stadigt mörkbrun ton. På den ljusa varianten är de mörkaste partierna mörkt beigefärgade. Denna färg går gradvis över i ljusare beige pastellfärg som dock aldrig får bli så ljus att den verkar vit.

På den mörka varianten är de mörkaste partierna av färgen som på Blå Wiener och går gradvis över i en ljusare blå ton. På den ljusa varianten är de mörkaste partierna ljusblå. Denna färg går gradvis över i ljusblå pastellfärg, den får dock aldrig bli så ljus att den verkar vit.

Den mörkaste teckningen finns på huvudets främre del, öronen, ryggen, yttersidan av benen och svansen. På huvudet går den mörka färgen gradvis över i en ljusare ton som övergår jämnt till kroppens ljusaste del. Den mörka ryggfärgen som kallas "sadel" skall sträcka sig från huvudet till svansen i ett bälte på cirka 8-10 cm bredd. På sidorna övergår den mörka färgen gradvis i en ljusare ton som fortsätter ned mot buken.

Vanliga fel som medför poängavdrag

Ofullständig sadel. Svag och ojämn teckning. För starkt markerade färgövergångar. Strimmor eller fläckar i färgen.

Diskvalificerande fel

En eller flera teckningar saknas. Helt mörkt huvud och öron. För mörka djur utan tydlig zobelteckning.

Zobel /siames

Mörk brun siames (a^ma^m bb CC DD gg), ljus brun siames (a^maⁿ bb CC DD gg)

Mörk blå siames ( a^ma^m bb CC dd gg), ljus blå siames (a^maⁿ bb CC dd gg )

Färg: siames är godkänd i färgerna brun och blå, båda i en mörk och ljus variant.

Zobel siames brun

Den mörka varianten har en sepiafärgad (mörkt beige) slöja som övergår i en ljus beige ton. Den ljusa varianten har en ljus sepiafärgad eller kanelfärgad slöja som övergår i en elfenbensfärgad ton. Täckfärgen är gulbrun.

Zobel siames blå

Den mörka varianten har en blågrå slöja som övergår i en ljusare ton. Den ljusa varianten har en ljust blågrå slöja som övergår i en svag ljus ton. Täckfärgen är elfenbensfärgad.

På den mörkaste varianten täcker den mörkaste slöjan huvudet, öronen, benen, svansens översida och ett brett bälte på ryggen (sadeln) från skulderbladen till svansen. På sidorna är slöjan ljusare men skall inte bli så ljus som på den ljusa varianten. Svagast är slöjan på buken.

På den ljusa varianten finns den mörkaste slöjan på nospartiet, öronen, benen och svansens översida. En liknande slöja bör gå som ett bälte från skulderbladen till svansen. Sidorna och buken är mycket ljust tonade.

För samtliga varianter gäller att alla övergångar skall vara jämna och utan fläckar eller strimmor.

Djurets ålder skall beaktas vid bedömningen. Efter varje fällning blir teckningens färg mörkare

Vanliga fel som medför poängavdrag

Svag och ojämn teckning. Ofullständig sadel. För starkt markerade färgövergångar. Strimmor eller fläckar i färgen.

Diskvalificerande fel

Djur mörka som ljus zobel eller så ljusa att de liknar rysstecknade. En eller flera teckningar saknas. För mörka djur utan tydlig teckening. Helt mörkt huvud och öron.