Exempel på foder till Kanin.
 
 

Havre
har ett väl avvägt förhållande mellan protein, fett och växttråd i kombination med god smaklighet. Havren bör hellst vara hel för att vitaminer och enzymer inte skall förstöras. Av prima havre åtgår 1,12 kg till en foderenhet. Energivärdet är 11 MJ/kg. Det smältbara råproteinet 75 g/kg och calsiummängden 0,6 g och fosforhalten 3,5 g/kg. Havre ger kaniner "spring i benen" så det kan vara svårt att få hull på en livlig kanin.

Korn
bör pga sin hårda kärna utfodras krossad. Det förkortar tyvärr lagringstiden. Krossat korn bör förbrukas inom 3 veckor. Kornet kompleterar havren ur enzymsynpunkt vilket är gynsamt för matsmältningen. Kornet innehåller även mindre fett än havren. Det krossade kornet bör dock som mest ingå till 30 % av foderblandningen. Invänjning på korn bör ske gradvis, kan verka lösande. Av korn sätter kaninen lättare hull eftersom det inte är lika aktivitetshöjande som havre. En "vild" kanin som får mycket havre kan bli lugnare om havren byts ut mot korn. 1 kg korn motsvarar en foderenhet. Det är kornets näringsvärde som utgör grundmåttet för en foderenhet. Energivärdet är 11,7 MJ och SRP är 80 g, calsium 0,4 och fosfor 3,5 g/kg korn.

Vete
är inte så omtyckt av kaninerna. Det är hårt och svårtuggat. Verkar lite lösande för magen.0,97 kg motsvarar en foderenhet och SRP är 73 g/kg

Vetekli
är en god källa av B-vitaminer, spårelementen järn och koppar. Det har även höga halter av proteiner, calsium och fosfor. Kli är mjökdrivande men har också något lösande verkan. Det åtgår 1,31 kg för en foderenhet. Energivärdet är 9,6 MJ, SRP 110g och calsium 1,5 g samt fosfor 11 g/kg vetekli.

Vetegroddar
är mycket uppskattat av kaninerna. Det är rikt på E-vitamin, ökar därmed fruktsamheten, har hög halt protein. Det smältbara råproteinet är även här mycket högt hela 240 g/kg. Vetegroddar har dock en nackdel och det är fettet (ca 8%) som lätt härsknar vilket förkortar lagringstiden. När fettet härsknar förbrukas E-vitaminet. Bör som allt foder förvaras torrt, mörkt och svalt. Energivärdet är 13,8 MJ, calsium 8,6 g och fosfor 0,9 g/kg.

Majs
har låg proteinhalt, hög halt av kolhydrater. Gul majs är rikt på A-vitamin samt spårelementet selen något som svenskodlat spannmål ofta har brist på. Majs har högt energivärde, då det innehåller en hel del fett. Majsen är så hård att många kaniner inte vill äta den. Blötlägger man den över natt äter de flesta kaniner den begärligt. Alternativet är att krossa den. Men då förkortas lagringstiden -vitaminerna förstörs. Foderblandningen bör inte innehålla mer än högst 50% majs. Föder man upp kaniner för slakt bör dessa inte utfodras med majs då den kan missfärga kaninens fett och göra det lösare i konsistensen. 0,93 kg motsvarar en foderenhet. Energivärdet är 12,8 MJ, SRP 60 g, calsium 0,1g 0ch fosfor 3,2 g/kg.

Ärtor
är beska och hårda. De har en hög halt av smältbart råprotein och kan ingå i kaftfoderblandning om de males. 1 kg åtgår till en foderenhet, SRP ca 210 g/kg.

Sojamjöl
är det som blir kvar sedan fettet extraherats ur sojabönan. Sojamjöl har hög halt av smältbart råprotein 396 g/kg och lämpar sig därför utmärkt som komplettering av proteinmängden i foderstaten. 1,13 kg motsvarar en foderenhet.

Solrosfrö
är omtyckt och ett bra komplement för att få blanka pälsar. Fetthalt och proteinhalt är hög. Energivärdet är 10,5 MJ, SRP hela 340 g, calsium 4g och fosfor hela 13 g/kg frö. Värdet för SRP är som synes mycket högt och solrosfrön ersätter utmärkt sojabönor som proteinkälla.

Hö
är det foder som en kanin hels av allt vill äta. Höets näringsvärde skiftar väldigt beroende på vilka grässorter som ingår samt när höet är skördat. Lämpligaste skördetiden är strax före blomningen. En god regel är att höet skall skördas före midsommar. För kaninens vidkommande är det viktigt att höet är välbärgat, det får absolut inte vara mögligt. Minsta mängd mögel och kaninerna får diarre´eller blir rent av förgiftade och dör. Höet måste förvaras luftigt, torrt och helst mörkt. Av ett bra gräsblandat klöverhö åtgår 2,4 kg till en foderenhet och det smältbara råproteinet är ca 75 g/kg.
Ett hg hö innehåller lika mycket SRP som ett hg havre. En näve hö väger ungefär ½hg och innehåller 3,5 g SRP.

Halm
kan i undantagsfall anses som fodermedel. Det är i så fall havre eller kornhalm som lämpar sig bäst. Halmen innehåller mycket växttråd och har låg halt av SRP. Den får väl mera ses som en trivselfaktor i buren, något att lägga ovanpå spånet och som under vintern hjälper kaninen att hålla värmen. Saknas hö knaprar kaninen gärna i sig halmen som tidsfördriv.

Grenar och Kvistar
från lövtröd och fruktträd gnages med stor iver. Framför allt under vårvintern då bladknopparna svällt. Dessa är fulla av näring och vitaminer. I barken finns många mineraler. Dessutom är det utmärkt för tändernas nötning och en rolig sysselsättning för kaninen. Jag brukar börja beskärningen av fruktträden redan på hösten och fortsätter långsamt under vintern, när våren kommer har kaninerna ätit upp alla grenar jag skurit av.
Längst ut på björkgrenar finns under vintern ett gift som förhindra att harar gnager i sig björkskotten. Av detta gift får kaninen ont i magen. Tar man björkkvistar bör den yttersta delen klippas bort. Blåbärsris är också en tillgång. På vintern kan man sätta riset i vatten så det slår ut innan man matar med det.

Ljung
är också omtyckt foder . Inte heller jung innehåller något smälbart råprotein. Ljung är lätt att torka och ser dessutom vackert ut som eternell. 5,1 kg åtgår till en foderenhet

Barrväxter
Tall-, gran- och enris är omtyckta foder. Godast och nyttigast är enris. Det har en mycket god dietisk inverkan vid tarmbesvär, kanske för att det saknar smältbart råprotein. Kaninernas motståndskraft mot sjukdommar och fruktbarheten sägs öka vid risutfodring. Glöm inte att barr är vinterns grönfoder! 3,2 kg motsvarar en foderenhet.

Blad och Löv
är ett mycket värdefullt och lämpligt kaninfoder. Färskt under sommarhalvåret och lufttorkat under vinterhalvåret. Bäst är asp, sälg, rönn och björk. Eklöv innehåller oxalsyra och är därför inte så goda. Insamling och torkning av löv bör ske före september månad, därefter sjunker näringsvärdet fort då träden förbereder bladfällning. Av färska asplöv åtgår 4,4 kg och av torkade 2,2 kg till en foderenhet. SRP för färska asplöv är 40 g och för torkade 79g/ kg löv. Blad från fruktträd och bärbuskar är omtyckta. Bladen på rabarber är dock giftiga. Hallon och jordgubbsblad är rena delikatessen. Blad och stam från solrosplanta är näringsrikt och omtyckt. Jordärtskockans blad är också ett omtyckt foder. Jordärtskockan är även frosttålig och ger ett grönfoder långt in på hösten.

Vitkål
ätes begärligt av kaninerna. Speciellt under vinterhalvåret då det är brist på saftigt foder. Det är rikt på A-vitamin och mycket rikt på C-vitamin. C-vitaminbrist är vanligt under vinterhalvåret. C-vitamin förstörs lätt exempelvis under upphettning vid pelletering av foder. Vitkål är gasbildande och får endast ges i mindre mängder.

Potatis
har ett högt fodervärde tack vare stärkelsen. Kaninerna äter den både rå och kokt men tillgodogör sig näringen bättre om potatisen är kokt. Till en foderenhet åtgår det 3,8 kg kokt potatis, SRP 11 g/kg. Tänk på att potatisgroddarna är giftiga. Ger man rå potatis måste groddarna rensas bort. Energivärdet är 3 MJ/kg.

Rotfrukter
Foderbetor, kålrötter och morötter är alla bra vitamintillskott. Morötter är väl den rotfrukt som kaninerna gillar bäst. Rotfrukter innehåller mycket lättsmälta kolhydrater men har låg proteinhalt. Därför är det rena bantarmaten. Ett tillskott av saftfoder till de torra fodermedlen gör att dessa utnyttjas bättre. Energivärdet för morötter är 1,5 MJ/kg. Smältbara råproteinet (SRP) endast 8 g/kg, calsium 0,4 g och fosfor 0,3 g /kg. 7.8 kg åtgår till en foderenhet. Morötter är rikt på A-vitamin. Eftersom vitamin A förstörs under lagring är torkade morötter ett bra alternativ. Torkningen fungerar som konservering.

Rotfruktsblast
är omtyckt av kaninerna men får ges med urskillning. Bäst är morotsblasten, därefter betblasten och sist kålrotsblasten. Blasten har dubbelt så högt värde av SRP som motsvarande rotfrukt har men pga den höga halten växttråd är fodervärdet lägre. I blasten finns en del organiska syror, särskillt oxalsyra. Den får därför en starkt laxerande verkan. Denna nackdel ökas ännu mer om blasten dessutom är jordig. Av morotsblast åtgår 7,7 kg till 1 fe, betblast 10,3 och kålrotsblast 10,6 kg/fe. SRP för morotsblast är 25 g /kg.

Fodermärgkål
Växer ymnigt långt in på hösten eftersom den är mycket frost tålig . Odlad på god jord och med riklig jödsling kan den nå en höjd av 1,5-2 m. Den liknar brysselkål och anses ha uppkommit genom korsning mellan grönkål och ovanjord-kålrabbi. Fodervärdet uppgår till ca 9,6 kg per foderenhet och den innehåller inte mindre än 1,6 % råprotein. Energivärdet är 1,2 MJ/kg.

Betfor
består av torkad betmassa med tillsats av melass. Det är aptithöjande och mycket uppskattat av kaninerna. Betfor måste blötläggas minst ½ dygn före utfodringen eftersom den sväller kraftigt. Betfor innehåller även 2g magnesium/kg samt kobolt. Finns det tillräkligt med kobolt i fodret kan bakterierna i kaninens tarm framställa vitamin B12. Detta vitamin är av stor betydelse och medverkar bl.a. vid nybildningen av blod. Energivärdet är 10,9 MJ och SRP 65 g/kg, calsium 6 g och fosfor 0,5 g /kg. Ett drygt kg åtgår till en foderenhet.

Frukt
av de allra flesta slag är både nyttigt, vitaminrikt och uppskattat. Bananskal ätes också gärna av kaniner men det bör man inte mata med. Bananerna svavlas för att inte mögla under transport, skalen blir därmed giftiga.

Bär
ätes gärna av kaninerna. Till och med rönnbär som ju är ganska sura. Bär är mycket vitaminrika. Kaninerna sträcker sig upp på tåspetsarna för att nå mogna hallon i hallonlandet. Får de möjlighet att röra sig i jordgubbslandet mumsar de gärna i sig både jordgubbar och jordgubbsblad.

Hushållsrester
uppskattas ofta av kaninerna. Kokt potatis, kokt ris och kokt spagetti är några av de foder man kan ge. Brödkanter såväl torra som färska. Cornflakes, havregryn eller myssliflingor brukar uppskattas. Kex, skorpor och knäckebröd , alla sorter, är en ren delikatess.