Flåhackebackenīs Vicke Vire

Föddes i en av de allra första kullarna efter nyförvärvet "Samuel". En viltgrå unghane uppfödd av Göran Samuelson med Danskt blod från Sonja Persson på fadersidan och Norskt blod från Gisle Ellingsen på mödernet. Kombinationen med mina egna gamla linjer i det här fallet med inslag av Holländskt importblod visade sig bli perfekt.

Vicke Vire "lades i en hög för sig" så fort han klev ur bolådan och visade sina exteriöra fördelar. Som unghane (8 mån) gick han omedelbart upp i toppklassen med 20 poäng i typ och kommentaren "mycket bra". Sen har det rullat på. BIS 2:a på SDK sommarutställning i Bollnäs 1994. På SDK Vinterspecial i Örebro -95 blev han Bästa viltgrå Dvärgvädur och BIR 3:a åter med 20 i typ och 10 p. på färgen. I Alingsås -95 får vi en inteckning i Gisle Ellingsenīs VP (mjölkkrukan). Sen blir han Champion i Norska Hermelinklubben. På vårt KM -96 i Stockholm blir han BIS 3:a och BIR med 10 p. på färg och kommentaren god. Han vinner SDK Vinterspecial i Varberg BIS och BIR. Även här 10 p. i färgen. Ny 95:a i Björklinge -96 med 10 p. färgen och kommentaren god. Därefter Championat i SDK samt Svenska Riksförbundet 3 x 95 p. Ny 95:a i Alingsås -96 vilket leder till en ny inteckning i Gisles VP. Senaste 95:an fick han i våras på Stockholms vårutställning i Berga nu 56 månader gammal men fortfarande i toppen.

I sin ungdom blev han anfallen, sittandes i en rastbur på gräsmattan, av en annan frispringande hane. Den andre bet tag i hans ena framtass. Vicke Vire vrålade och skrek men den andre släppte inte taget förän min dotter hämtat trädgårdsslangen och sprutat vatten på honom. Först trodde vi att vi skulle få amputera hans sargade tå, men det läkte ihop, dock var senan mellan tån och foten förstörd. Ibland får han på utställning anmärkning för detta, det får man ta. Han har i alla fall alla sina tår kvar.

Vicke Vire har framför allt ett underbart huvud, något de flesta noterar. Han har en kort, kompakt, grov kropp med god resning och uppenbarligen mycket bra viltfärg. Ändå är han inte alls renavlad på viltfärgen utan en kombination med madagaskar (modern). Min erfarenhet är att man mycket väl kan blanda dessa färger, resultatet får ofta en härlig brunton. Avkommor fallna efter honom har inte heller haft problem med varken madagaskarfärgen eller viltfärgen. Vicke vire har en kullsyster Viola ( 94p.) som använts mycket flitigt i avel med bra resultat samt en helbror Viking (95 p.) Norsk och Svensk SDK Champion som också lämnat jättefina avkommor.

Förhoppningsvis får Vicke Vire leva ett bra tag till och får kanske fler 95:or framöver.

Hälsningar Birgit Lundberg